P-glykoprotein underlättar den aktiva transporten av läkemedel som ivermektin och makrocykliska laktoner ut ur cellerna. Dysfunktion eller brist på denna transportpump ökar känsligheten för dessa läkemedel och ökar risken för biverkningar på grund av deras intracellulära ackumulering. P-glykoprotein kodas av ABCB1-genen, där en deletion som är förknippad med ökad känslighet för vissa läkemedel har identifierats.
Symtom
Kliniska tecken uppträder efter exponering för läkemedel som använder P-glykoproteinpumpen, vilket ökar risken för allvarliga biverkningar. Dessa kan omfatta neurotoxicitet (ataxi, tremor, konvulsioner, muskelsvaghet), gastrointestinala symtom (kräkningar, diarré, anorexi), kardiorespiratoriska problem (arytmier, andnöd) samt hypersalivation och mydriasis. I allvarliga fall kan dessa reaktioner utvecklas till koma, blindhet och död.
Hantering av sjukdomar
För att hantera detta tillstånd krävs justering av medicineringen för att undvika farliga läkemedel samt övervakning och behandling av symtom vid oavsiktlig exponering.
Genetisk grund
Denna sjukdom har ett autosomalt recessivt nedärvningssätt. Autosomal recessiv nedärvning innebär att katten, oavsett kön, måste få två kopior av mutationen eller den patogena varianten för att riskera att utveckla sjukdomen. Båda föräldrarna till en drabbad katt måste bära på minst en kopia av mutationen. Djur med endast en kopia av mutationen löper inte ökad risk att utveckla sjukdomen, men kan föra mutationen vidare till kommande generationer. Avel mellan katter som bär på genetiska varianter som kan orsaka sjukdom, även om de inte uppvisar symtom, rekommenderas inte.
Teknisk rapport
Känsligheten för vissa läkemedel är nära kopplad till funktionen hos P-glykoprotein (P-gp), som aktivt transporterar läkemedel ut ur cellerna, begränsar deras orala absorption, ökar deras utsöndring och förhindrar att de kommer in i det centrala nervsystemet. Denna utdrivningskapacitet hos P-gp är avgörande för att skydda kroppen från potentiellt skadliga ämnen. Genetiska variationer i ABCB1-genen, t.ex. deletionen c.1930_1931del, äventyrar denna skyddsfunktion och kan leda till ackumulering av läkemedel, vilket i sin tur kan leda till allvarliga biverkningar. Läkemedel som är P-gp-substrat inkluderar acepromazin, butorfanol, doramektin, erytromycin, emodepside, ivermektin, milbemycine, paklitaxel, rifampicin och vinkristin. Katter med varianten c.1930_1931del har t.ex. visat sig utveckla allvarlig neurologisk toxicos efter exponering för avmaskningsprodukter som innehåller eprinomektin. Det är också viktigt att notera att viss forskning tyder på att katter med en enda kopia av denna variant också kan vara mer mottagliga för biverkningar när de behandlas med höga doser av läkemedel som är P-gp-substrat.
De mest drabbade raserna
Balineser
Husdjur långhårig
Tamhår korthår
Maine Coon
Ragdoll
Rysk blå
Siameser
Turkisk angora
Do you still not know the true nature of your cat?
Avslöja hemligheterna i ditt husdjurs DNA med våra två intervall.